Vad vi gjorde i Mallis..

För en stund sedan landade vi i Sthlm efter att ha spenderat nästan en hel vecka, i Mallis.

Visionen var en vecka i hälsans tecken. Till Mallis åker man om man ska cykla. Många cykelfantaster åker nämligen dit, bra väder är det oftast och många vägar i omväxlande natur att välja mellan. 

Det blev fyra dagar med cykling, totalt 20 mil, vilket är för mig tillräckligt. Tanken med sista dagen var att sola och bada lite, samt löpträna. Träna kan man göra varje dag, dock helst varierat. Men jag kände mig inte tillräckligt bra så hoppas kunna springa senare i helgen istället.

Som vanligt hinner jag längta hem, hemmakär som jag är. ☺️ Den här gången mest efter den friska luften. Jag som är så luktkänslig, har svårt att andas ordentligt när det luktar för mycket avgaser och dyl. 

Trots att det var väldigt mycket trafik, gick det förvånansvärt bra att cykla. Vi har lite att lära där, här hemma. 😉 

Kram S.

Annonser

Att ha avslutat sin första tjejklassiker

I eftermiddags sprang jag det sista av fyra lopp, nämligen rosa bandet loppet, på Lidingö i Stockholm. Sträckan är bara 1 mil på detta lopp men klassas som ett terränglopp. Väldigt backigt måste jag säga men sprang ändå merparten av loppet.

Jag har aldrig tränat så mycket som jag gjort det här året. Väldigt kontinuerligt och målmedvetet. Men det blir dessvärre en del avbrott, pga sjukdom som till exempel, sånt kan man ju liksom inte rå över men ja. Man behöver diciplinera sig så fort som möjligt. Komma upp banan igen.. Jag gillar egentligen att springa, även om jag räknar mig som en periodare. Det är så smidig motionsform. Det blir så effektivt. Särskilt om man kan kombinera löpning med någon annan motionsform.

Och jag är n ö j d med att lyckats slutföra en hel klassiker. Tjejklassikern. Det är faktiskt rätt bra. Himla bra gjort! 

Jag har lärt mig att det går.. Men att det har gått så bra på samtliga lopp är inte enbart kämparanda. Nä, det har ju varit väldigt gynnsamma förhållanden så kan inte ta åt mig hela äran. 

Som när man åker tjejvasan med nästan obefintliga träningsmil bakom sig och precis haft bihåleinflammation – då har man högre makter på sin sida när man lyckas ta sig till mål. 

Tjejvättern var lite kämpig, mycket för det är ju ändå 10 mil.. Det åker iallafall inte jag var och varann dag. Jag var faktiskt lite orolig över att olycksrisken, alla kör ju inte lika lugnt som en själv.. Men det gick bra det också!

De flesta lägger inte så stor vikt vid Vansbro tjejsim och det loppet var trots allt nästan över innan man börjat. Men det kunde varit betydligt kallare.

Så jag känner ganska mycket tacksamhet över att jag inte behövde möta mer motstånd. Det gör att jag blir sugen på mer. Det tar dock ganska mycket tid att jag inte vet hur fortsättningen lyder. Men det är mer motiverande att träna till lopp så får väl fundera ett slag. 😉

Kram S.

Närproducerad ringblomsolja

I våras sådde jag ringblommor för första gången, just med tanke på att det är blommor som man kan använda till mer än att titta på och sätta i en vas. 

Ärligt talat är inte ringblommor någon särskild favorit hos mig men tänkte ändå ge den en chans.

Jag hittade faktiskt en fin variant, bronzed beauty

Men det blev inte några större mängder med blommor. Så för kunna göra mirakeloljan jag läst så mycket om, fick jag förstärkning av den mer vanliga sortens ringblommor.

Det är alltså kronbladen man rycker lost. Jag lät bladen snabbtorka någon dag innan jag vände ner alltsammans i en burk med olivolja.

Nu ska oljan stå och berikas av blommorna i en till två veckor, skakas om ett par gånger om dagen innan det blir dags att sila ifrån bladen. Sen är det upp till bevis! ☺️

Kram S.

Tredje delen i tjejklassikern 2017


Idag var det dags för det tredje motionsloppet i tjejklassikern. Att simma är absolut inga problem för mig. Men det är ju något man gör i regel inomhus och då i en bassäng. Så jag var supernervös och supertaggad. 

Vi körde utan våtdräkt och förlitade oss på lite vattenavvisande krämer.. Hade lånat en våtdräkt men det känns ju lite mer på riktigt utan.. 😉

Vi har haft sån tur med vädret vid alla lopp under året. Jag var riktigt varm innan simturen och de 16,5 grader som vattnet höll kändes konstigt nog behagliga. 

Lite knuffar i vattnet fick man känna på men det gick förvånansvärt smidigt och lätt. Lite trångt bara på sina ställen, så jag hade till och med kunnat simma en aningen snabbare om det varit enklare att simma om. Men. Jag är så superstolt över mig. Trettio minuter och så var det över. Det var den kortaste kilometern i mitt liv. 

Så jag sprang av benen en liten runda när vi väl kommit hem. Bara att ladda inför sista delen nu! ☺️

Och så går man på semestern imorgon. Kunde ju inte bli mycket bättre start än så här.. 😊

Kram! 

Ett sparrisland och att leva gårdsliv

Vissa dagar hinner man mer än vad man gör på en vecka. Det är ju mycket fokus på cykelträning just nu, kanske inte helt oväntat.. 😉 Men jag har iallafall fått tiden att gå någorlunda ihop idag.

Att leva gårdsliv kan förstås se lite olika ut. Självklart spenderas den största delen av tiden utomhus. Helst innefattas den både av jord och djur. Som idag. 😊

Extra roligt är det när man hjälps åt med vänner, ett himla bra sätt att umgås på. Och framförallt nödvändigt, jag får iallafall inte annars tiden att gå ihop.

Nu har alltså hönsgården fått ett sparrisland och vi ser framemot att få börja skörda sparris om tre år. Om de tar sig, vi får hoppas det iallafall. 😊 Det ska på lite mer jord och sen bara krattas, och SEN funderar jag om vi inte borde se till att skaffa en himla massa träflis. Det tåls att fundera på..

Kram S.

Den första tjejvasan 

Nu är den gjord, den allra första tjejvasan. Vår första etapp. Jag trodde inte det innan att jag skulle klara av det, eftersom jag varit sjuk precis innan och knappt kunnat träna något alls i skidväg. Jag tog med skidorna upp till Mora utan att ens veta om jag skulle starta. 

Jag kunde inte ställa speciellt höga krav på mig, om jag startade skulle varje kilometer kännas som en seger. Det var bra förhållanden. Troligen bästa vädret man kan tänka sig. De sa också på radion att spåren var betonghårda.

Vi startade och gled iväg. Första och andra km var ingen höjdare, solen låg på och gastade mot konstsnön. 

Motivationen var oftast på topp och jag höll ett lugnt och jämnt tempo. Jag måste faktiskt säga att det var ett väldigt trivsamt lopp, de flesta var väldigt trevliga och kunde man hjälpa någon så gjorde man det. 

Jag valde bort de svåraste backarna vilket gjorde att jag förlorade både tid och ork. Det var ganska många som gick längs backarna, lätt avskräckande är det när det ligger människor som väntar på skoterambulans i princip varenda backe. Den som säger att det inte finns några backar, den ljuger. Har tydligen en här hemma som ljuger så det bara visslar om det. 😉

Vi skulle varit fyra tjejer från början men blev två till slut.


Det är sådan glädje att ha klarat ett  skidlopp på tre mil, när man inte är särskilt tekniskt. 


Sen då? Jag var så rädd att förstöra fötterna men de klarade sig oväntat bra. Skavsår får jag alltid men det var knappt kännbart. Värre är det om hälsenan skulle bråka. Under de sista km hade jag lite svårt att andas för halsen blev så kall. Fast huvudvärken var nog det jobbigaste av allt..

Så jag är otroligt tacksam, kroppen återhämtade sig också väldigt snabbt (frös väldigt mkt i bilen på hemvägen), så pass att jag bara är lite stel idag. Knappt någon träningsvärk alls. Hur är det möjligt?! 

Kram S.

 

Vad är det som är så speciellt med skidåkning?

Nu har ju äntligen snön kommit och vi får hålla tummarna att det inte blir för stora temperaturväxlingar så snön får ligga kvar. De flesta av oss nordbor vill ju ha snö när det är vintersäsong. Och nog är det bäst för naturen också.

Något händer i spåret, nu pratar vi alltså längdspåret, såklart. Det är nästan så att jag tror att det är något uråldrigt i våra gener. Det är ju faktiskt vår nationalsport, fotbollen får ursäkta men om sanningen ska fram så vinner skidor över en ynka fotboll. De flesta människor ler glatt och ibland till och mer hälsar i spåret. Sånt där gör mig glad.

Jag tror att många av oss skandinaver är individualister men finner samtidigt glädje i att motionera i grupp. Man kan åka skidor i sin egen takt men för den skull inte behöva känna sig ensam för det. Det bästa av två världar alltså!

Här i min lilla by så har vi en skidklubb så när det finns tillräckligt med snö så finns det även spår. Tänk så bra! Så bra att även stadsborna letar sig ut i bygda. Då duger landsbygden till. Nåväl, det är gott att vara generös. 😊

Kram S.

Söndagsbakat bovetebröd och focaccia..

Jag har känt mig lite seg nu i helgen och det är ju lite oroande inför den kommande smekmånaden. Idag tyckte jag det var dags för att baka, det var länge sen sist.

Två rejäla bovetebröd blev det! Jättefina blev de, ett bröd som passar åt den som vill äta lite mer hälsosamt, basisk eller helt enkelt glutenfritt. I vanlig ordning fick jag improvisera lite, med kryddningen.. I år plockade jag inga nypon och därmed finns inget eget nyponpulver. Man kan ju inte hinna allt! Men nästa år, då ska det  allt plockas! ☺️


Focaccian är inte på långa vägar ett nyttigt bröd, har dock använt fullkorn och linfrön som ett litet tappert försök till att göra det otroligt goda brödet en aning nyttigare. Jag hade lite dåligt med tillbehör att smaksätta med, ibland ser man inte vad man egentligen har. Passade även på att plocka in lite rosmarin för att torka.

Kram S.

Vardagliga beskymmer och tacosås på spisen.

Den här dagen började inget bra, vaknade kvart i fem med en väldans huvudvärk. Då kan man ju undra vad man håller på med, när man väntar med en huvudvärkstablett till 45 minuter senare.. Korkat så klart! Gick ju inte att somna om förens man tar den där tabletten till slut! 

Men efter huvudvärk, stressig morgon och jobb så var det åter dags för besök hos sjukgymnasten för utprovning av nya sulor. ”Investerade” två par, likaså gott nog att göra.. Tänk vilket skräp det ändå är i vanliga skor.. Så nu hoppas jag på att mina fötter läker! 😊


A önskade tacos till kvällen, det är ju en väldigt enkel och smidig mat men ändå inte riktigt min favorit.. Vi har ju fortfarande gott om tomater och varför köpa tacosås när man gör sin egen så enkelt och utan massa konstigheter?! Den här gången blev kryddningen en aning åt indiska hållet. 

När man vill göra mat från grunden vill man ju också odla den. Såklart. Det är ju egentligen först när man reflekterar över sin matlagning som man fattar vad man borde odla.. För det kan vara lite svårt innan att veta, så listan med allt jag vill odla nästa år växer allt eftersom.. Vissa saker går ju att odla än men konstigt nog säljer inte affärerna ngr fröpåsar längre.. Så man får lära sig att hamstra lite i fortsättningen. 😉

Kram S.